Jag har varit sjukt torr ett tag nu men det skall jag definitivt bättra på.

Det går kalla kårar längs min ryggrad varje gång jag inser att det nu bara är några ynka månader kvar tills jag står med den vita mössan på huvudet och sjunger för fulla gubbar.
Det kommer bli en dag jag aldrig någonsin kommer glömma, antagligen blir den helt fantastisk. Kalla kårarna kommer inte för att jag tror på att det blir ett fiasko utan jag har fortfarande ingen aning om var jag kommer hamna och hur bra mitt liv kommer fortsätta sen.
Jag är helt enkelt rädd, en väldigt rädd kvinna.

Dessutom kommer jag ha en fattig student, finns inga pengar att spara. Kommer inte ha råd att skaffa mig någonting. Tänk att det bara var därför jag slutade röka. Jag blev köpt för pengar. Fast egentligen av en klänning eftersom det är vad jag får för att jag inte rökt tills studenten.
Det är tragiskt hur lätt man påverkas av papperslappar med några gamla människor på.

Nu kan jag inte komma på någonting mer att skriva om. Televisionen påverkar mig för mycket. hehe.



Over and Out