Mina nervbanor i hjärnan som borde ge mig rätt tankar, dagdrömmar, och drömmar i allmänhet, har antagligen gått ihop sig till en total kaos.
Jag själv förstår inte varför, och undrar om jag någonsin kommer att göra det.

Hela kvällarna är jag så trött och utmattad att min kropp inte ens vill äta. Allt för att varje ny dag är som gårdagen, gårdagen var som dagen innan det, dagen innan det var som dagen innan det. Allt upprepas. Nästan som om mitt liv är menat att gå dåligt.
Nu går det givetvis inte dåligt för mig, men just dessa tankar jag har, som återspelas hela tiden.. Jag klarar det verkligen inte. Hade jag kommer på ett sätt att stoppa dom hade jag gjort det direkt, även om det innebar att jag skulle få sitta inlåst i ett torn för resten av mitt liv.

Jag kommer inte säga till er vad det handlar om, om det nu ens är någon som läser här överhuvudtaget. Självklart hoppas jag inte det. Eller, både ja och nej. Men just nu.. ja, just nu behöver jag skriva av mig.
Jag kan inte koncentrera mig om dagarna, kan inte heller fokusera på enkla saker som vad jag skall göra inom de närmsta fem minuterna. Att ha haft samma tankar i flera flera veckor kan inte vara normalt.

Helvetes skit! Jag trodde aldrig att ens liv kunde vara såhär perfekt och samtidigt så destruktivt. Jag har en underbar älskande pojkvän, skolan går utmärkt, jag tar studenten snart, jag skall till Oslo i sommar, jag flyttar i höst, kan NI se något fel i dessa saker? HUR kan jag ha det så jävla jobbigt som jag har det?
Jag har två anledningar... Dels ovanstående som jag jämrat mig över hela detta inlägg, men också en annan sak som jag tagit upp tidigare. Men just den saken är lika jobbigt irriterande som denna jag berättat om idag.


De enda vännerna jag har... det är mig själv, och min pojkvän.
Ni anar nog inte hur jobbigt det är.
Ni anar nog inte behovet man har att kunna berätta för någon, det där lilla som inte ens pojkvän bryr sig om. Det är starkt. Men jag är nästan ensam nu.
Ni anar inte.




Over and Out

Usch, jag är riktigt trött nu. Klockan är tjugo i nio, har ingen skola men är vaken ändå?
Ja, så är det när man måste gå upp klockan sju för att se till så att lillebror kommer upp.'

Dessutom har jag dragit på mig någon konstig förkylning igen. Känns som om jag nyser 1 gång var 3:e minut eller så. Och dessutom igen så har jag ett sår i käften som gör att jag knappt kan äta någonting. Gör så jäkla ont.
Hade aldrig kunnat tro att sår i munnen hade kunnat ge den smärtan som mitt gör. Antar att jag lärde mig någonting där. ehe


Skulle ha åkt till fårö nu ikväll, men dessvärre så skall pojkvännen till skolan och vara där hela dagen, så jag måste vänta på honom. Vill inte riktigt åka till hans föräldrar utan att han följer med. ehe


Btw, jag har äntligen färgat över mitt "gröna" hår som alla sa att det var. hihihi



Over and Out

Sitter i huset som jag faktiskt bott i själv i ungefär ett halvår. Har till och med bott längre tillsammans med Olle i lägenheten vi har nu.
Pappa är som jag sagt tidigare bortrest, Gunilla likaså. De skall först på kurs/mässa och därefter vidare till Åre, därför är jag i huset och lagar mat och har mig till min lillebror i några dagar.

Olle är här ikväll och kollar på det där programmet om kända svenska idrottare. Någon semifinalgrej som verkar hur jobbig som helst. Jag är glad att jag inte är en gammal avdankad idrottare för jag hade nog själv aldrig någonsin orkat göra det dom gör. Men sen är jag inte speciellt vältränad heller, och någon bra kondition har jag verkligen inte.

När han kollat färdigt tror jag att jag skall gå till maxi och självklart försöka tvinga med honom. Tror nog jag lyckas ;)
Ja just det! Jag skrev klart uppsatsen i svenska b-arbetet idag, känns riktigt skönt, vi hade till nästa tisdag på oss. Dessutom känns det sjukt bra att jag äntligen verkar ta mina skoluppgifter lite mer seriöst än jag gjort tidigare. Är nog för att om jag inte lyckas med dom nu lär jag aldrig någonsin kunna plugga upp det igen eftersom jag tar studenten i år.
oj shit, det är fan bara 2 1/2 månad kvar. herregud.

Nej, blev lite för chockad nu så måste sluta skriva ^^


Over and Out

Tog mig precis en snus från Olle. Det är faktiskt jävligt fint, trots det faktum att de flesta avskyr snusande tjejer för de tycker att snus är så vedervärdigt.
Ni har fel, snus är riktigt fint. Finare är cigg. Ändå kan jag inte undgå att sakna det där med rökningen, saknar själva gemenskapen jag hade med min klass för att jag rökte. Trots allt så var det ju då som man hann prata med varandra klokt och verkligen lära känna varandra.
Men jag är inte speciellt miserabel över att jag lyckats sluta röka. Jag har varken råd eller lust egentligen. Förstör bara mig själv, och Olle ogillade att jag rökte.

sen att jag fick en studentklänning och ett par skor för att jag slutade är ju alltid något ;)


Det är inte bara snus ikväll, utan det är en öl hit och dit också. Livets brygd som de flesta ölälskare kallar det. Fast det är bara att erkänna, öl är gott i alla stunder. :)

Sen måste jag ju påstå att Olle och Mats är rätt tråkiga som faktiskt bara sitter och spelar i väntan på att Gustav skall komma hit.
Som vanligt är det så att det är jag och grabbarna. Dock är det nog bara för att jag är tillsammans med Olle och han umgås med vänner inte bara på helger som jag gör. Hmmm.

Jaja, skall väl sätta mig och lägga någon patiens eller så. :) Eller bara snacka med systeryster på msn för hon loggade precis in :)


Over and Out

Det var riktigt roligt igår måste jag säga. Visst att jag råkade spilla vatten över en mans hand, och jag kom hem halv ett (efter att ha börjat klockan tre). Men det var roligt, och det gick riktigt bra.
Det var dessutom riktigt trevligt att få lära känna hr2:orna från klinte lite bättre. Alltid "sett ner" lite på dom, fast mest för att dom är överallt på skolan när dom är i slite. :P
Dom är asschyssta verkligen, och det var nog tack vare dom som jag hade så roligt. ^^


Dessutom, min pojkvän kommer hem ikväll, det känns riktigt bra. Då slipper jag sitta ensam hemma och ha tråkigt hela tiden :) Sen har jag ju självklart saknat ihjäl mig efter honom.
Inte nog med att jag saknat honom hela helgen så fick jag idag veta att min farmor verkar ha någon form av gallsten och det har gjort att hon fått bukspottkörtelinflammation. Det är så att hon antagligen får genomgå en operation inom tre dagar.

Så veckan som kommer skall jag få ta hand om min lillebror i några dagar medan pappa och gunilla är i åre osv. när egentligen farmor skulle kommit ner och gjort det jobbet. Jag tycker synd om henne, och jag har ingenting emot att ta hand om min lillebror. ^^


Well well, skall nog försöka plugga lite nu.


Over and Out

Jag avskyr när han skall iväg någonstans.
Men jag kan inte tvinga honom att stanna hemma, han behöver få träffa sina bröder, vänner, familj, och sånt. Det är bara det att jag känner mig så ensam när jag inte har något runt omkring mig. Det är inte förrän då jag inser hur ensam jag egentligen är bortsett från de i skolan och Olle.

Jag vet att jag klagar och jämrar mig över att jag inte har några vänner att vara med. Alla vänner jag har är klasskompisar eller Olles vänner. Men ingen man känner extra bra.
Förutom Maria. Men hon skall ju också till stockholm i helgen.
Usch då, känner hur hela jag dras ner mot någon slags dålig punkt. Den där punkten när man känner sig illa till mods och tycker att allt är ens eget fel, trots att det oftast verkligen inte är det.
Men det är så jag känner mig.
Jag lägger all skuld på mig själv för att jag är utan mor, utan vänner. Jag vet även att jag inte borde känna så. Att jag borde glömma allt som hänt och börja om på nytt. Men kan man verkligen få ett nytt liv med en lika underbar mor som jag hade? Med lika underbara vänner som alla långsamt försvann ifrån mig, en efter en?

Jag är väldigt tveksam på den punkten. Faktiskt är det så att jag är helt säker på att det aldrig någonsin kommer bli lika bra för varken mig eller mina syskon någonsin efter allt som hänt.
Nu skall jag inte vara en alltför överdriven pessimist, utan jag är faktiskt väldigt nära den punkten när jag får vara med Olle.
Han är ljuset i mitt liv. Det där lilla extra. Han får mig att le och skratta. Han är allt det där ingen annan någonsin kommer vara.
Det kommer inte finnas en stund i mitt liv där jag tvivlar på mina känslor för denna man. Jag älskar honom och jag vet att jag alltid kommer göra det. Han är speciell på sina egna speciella små bra sätt.
Han är den enda människan jag kan säga hur många bra saker som helst om utan att det skulle ta stopp. Jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet.
Han är mitt allt. Han är anledningen till att jag kan le om dagarna.
Hela jag tillhör honom.

Jag skulle kunna tillbringa resten av mitt liv med denna människa.


But still, jag vill inte vara ensam hela helgen...

Det går bra nu kompis, det går bra nu!

And it sure does. Har ytterst lite skolarbete jag halkat efter i, jag har äntligen hittat mig ett projektarbete, jag har insett att boktryckarkonstens historia är riktigt intressant, jag har sökt till högskolan (men lär ändra om lite i sökningarna då allt jag sökt från början försvann från datorn), och sist men inte minst så skall jag få dom där älskade skorna som jag vill ha! Imorgon till och med. :D
Visserligen glömde jag ju skriva att min studentklänning snart kommer :)
Så ni kan ju inte klandra mig för att vara olycklig :)

Nu insåg jag förresten, att mer än hälften av det jag skrev hade med skolan att göra. Det lilla som inte hörde till skolan hade med studenten att göra = skolan. Kan dock inte hjälpa det, skolgången har alltid varit en trygghet.
Men nu skall jag iväg till Oslo över sommaren, plugga i höst eller i några år, ha det jävligt bra. Och framförallt så skall jag leva livet!
För en gångs skull har jag faktiskt en plan över hur det skall gå för mig, hur jag skall sluta upp. Antingen kommer jag syssla med förskolelärarutbildning eller något inom konst, eller ekonomi, eller ja, det är lite gott och blandat. Men det känns bra att det är det. Vet dock inte om jag bara skall läsa terminvis = 30hp per gång, eller om jag skall välja ett program. Väljer jag att läsa terminsvis låser jag mig ifs inte på någon speciell ort. Det är också bra. Då skulle det inte göra något om jag bodde från Olle bara i höst och sen flyttar till honom eller så. :)

Det kommer gå bra, det kommer bli bra. Allt kommer lösa sig :)
Förstår inte hur jag kunnat vara så stressad ^^

Skall simma iväg i mina tankar med mina (imorgon) nya skor. hihi
Over and Out

Måste vara ensam hemma hela dagen. Älsklingen skall till fårö för att installera en hög med skivor på hans pappas nya dator. Då måste jag vara kvar här om vi har turen att Janne kommer upp och kollar på kylskåpet.
Förstår inte varför egentligen, han har nyckel och allt. Menmen..

Har blivit ett större ämne för mig nu att bege mig till Norge över sommaren, kanske längre än så också. Det vet jag inte ännu. Kollar runt på jobb för fullt och funderar över om jag skall strunta i att jag inte är lämplig för något av jobben och bara söka för fulla muggar.
Får se vad min syster säger, har ju själv inte ens sett mitt cv. Dessutom har jag inte skrivit in arbetslivserfarenheter eller referenser. Funderar på att strunta i referenser. ^o)

Jag vet att jag väldigt sällan skriver, men det är inte alltid man vet vad man skall skriva. Själv brukar jag vandra iväg i tankebanorna innan jag somnar där jag kan formulera vackra meningar i mitt huvud. När jag vaknar är dom varken lika vackra eller lika lätta att komma ihåg.

Jag är i alla fall på Fårö nu med Olle. Alltid lika mysigt att lyssna till ljuden av brasorna. Som jag nog skrivit innan så älskar jag brasor och allt där omkring. Ojoj, hade jag varit en elak människa hade jag nog varit pyroman. Men inte är väl jag elak inte? Nej då ^^

Pratade med Jannike förut också, kändes bra att få höra hennes röst. Nästan glömt bort hur mycket vi alltid har att prata om. Vi har ju inte pratats vid sen oktober någon gång förra året. Inte likt oss. Inte ett dugg. Nu får vi hoppas på en bättre kontakt och inte lika långa uppehåll.
Fast sen vet vi ju hur dålig jag är på att höra av mig.
Det är väl därför inte många hör av sig till mig. hihi. Ibland får man skylla sig själv.

Nu skall jag ta på mig ett par tofflor, kallt på golvet ju. Ska nog slänga in lite ved också. Tror både brasan och spisen håller på och slockna. (och ja, olles föräldrar har en vedspis, helt underbart)



Over and Out

Det är sportlov nu.
Jag bara sitter här vid datorn.
Dricker vinet min brors kompis Per glömde här för ett tag sen.
Olle sitter precis bakom mig och ser på Supernatural. Jag kollar inte med honom för att jag är alldeles för paranoid, vad gäller spöken, för mitt eget bästa.
Så jag nöjer mig med ett kasst rosévin som det står cp på. Ja, det är fint.

Jag och Älskling skall dessutom åka till fårö nu i helgen. Antingen på torsdag eller fredag. Personligen hoppas jag på att det blir torsdag för jag skulle inte tacka nej till att isolera mig några dagar framför en varm sprakande hypnotiserande brasa. Åh, jag älskar eld. Speciellt brasor där man hör knastret, ser små eldbitar flyga runt, se alla skiftande färger i elden. Eld är helt magiskt.
Jag fascineras över den man som kom på elden. He created a destructive masterpiece.

Nu ska jag dricka mer vin och kolla runt på facebook, även om det inte händer något roligt. Ni får dessutom väldigt gärna skänka en slant eller två. hihi


Over and Out