Jag avskyr när han skall iväg någonstans.
Men jag kan inte tvinga honom att stanna hemma, han behöver få träffa sina bröder, vänner, familj, och sånt. Det är bara det att jag känner mig så ensam när jag inte har något runt omkring mig. Det är inte förrän då jag inser hur ensam jag egentligen är bortsett från de i skolan och Olle.

Jag vet att jag klagar och jämrar mig över att jag inte har några vänner att vara med. Alla vänner jag har är klasskompisar eller Olles vänner. Men ingen man känner extra bra.
Förutom Maria. Men hon skall ju också till stockholm i helgen.
Usch då, känner hur hela jag dras ner mot någon slags dålig punkt. Den där punkten när man känner sig illa till mods och tycker att allt är ens eget fel, trots att det oftast verkligen inte är det.
Men det är så jag känner mig.
Jag lägger all skuld på mig själv för att jag är utan mor, utan vänner. Jag vet även att jag inte borde känna så. Att jag borde glömma allt som hänt och börja om på nytt. Men kan man verkligen få ett nytt liv med en lika underbar mor som jag hade? Med lika underbara vänner som alla långsamt försvann ifrån mig, en efter en?

Jag är väldigt tveksam på den punkten. Faktiskt är det så att jag är helt säker på att det aldrig någonsin kommer bli lika bra för varken mig eller mina syskon någonsin efter allt som hänt.
Nu skall jag inte vara en alltför överdriven pessimist, utan jag är faktiskt väldigt nära den punkten när jag får vara med Olle.
Han är ljuset i mitt liv. Det där lilla extra. Han får mig att le och skratta. Han är allt det där ingen annan någonsin kommer vara.
Det kommer inte finnas en stund i mitt liv där jag tvivlar på mina känslor för denna man. Jag älskar honom och jag vet att jag alltid kommer göra det. Han är speciell på sina egna speciella små bra sätt.
Han är den enda människan jag kan säga hur många bra saker som helst om utan att det skulle ta stopp. Jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet.
Han är mitt allt. Han är anledningen till att jag kan le om dagarna.
Hela jag tillhör honom.

Jag skulle kunna tillbringa resten av mitt liv med denna människa.


But still, jag vill inte vara ensam hela helgen...